HD:2020:44

Ett djurskyddsbrott hade riktat sig mot sammanlagt ca 50 hundar och fyra ponnyer. Av de skäl som framgår av avgörandet ansåg Högsta domstolen att brottet hade riktat sig mot ett mycket stort antal djur på det sätt som avses i 17 kap. 14 a § 2 punkten strafflagen och att djurskyddsbrottet även bedömt som en helhet skulle anses vara grovt. Svaranden hade gjort sig skyldig till grovt djurskyddsbrott.

Den advokat som hade förordnats till försvarare skötte inte allmänt advokatuppdrag på domstolsorten. Han hade för deltagande i huvudförhandling i hovrätten yrkat arvode för restid och ersättning för kostnader i anslutning till resan på samma sätt som det skulle ha betalats till ett biträde som kom från domstolsorten. Till försvararen betalades arvode och kostnadsersättning till de belopp han hade yrkat.

SL 17 kap 14 a § 2 punkten
RättshjälpsL 17 §