HD:2020:3

A hade fötts utom äktenskap innan 1975 års lag om faderskap (700/1975) hade trätt i kraft. Hon hade år 2003 väckt talan mot B om fastställande av faderskap. Talan hade avvisats med stöd av 7 § 2 mom. lagen angående införande av lagen om faderskap (701/1975). B hade dött år 2008. Efter att den nya faderskapslagen (11/2015) hade trätt i kraft hade A väckt ny talan, vilken hade lett till att det hade fastställts att B är A:s far.

Vid bedömningen av frågan om A hade rätt till arv efter B beaktade Högsta domstolen att B ända sedan A föddes hade känt till att han var A:s far och att A efter att ha fått reda på vem hennes far var aktivt hade försökt få faderskapet fastställt, vilket B och även dennes arvingar hade blivit medvetna om. Högsta domstolen fastställde att A hade rätt till arv efter B utan hinder av begränsningen i 67 § 1 mom. första meningen faderskapslagen.

FaderskapsL 67 § 1 mom