HD:2019:100

En person som hade förblivit okänd hade genom att ge sig ut för att vara läkare ringt till ett apotek och lämnat ett recept. När apoteket kontrollerade att receptet var riktigt hade det framgått att läkaren i fråga inte hade förskrivit några mediciner. I apoteket hade på receptet antecknats att det var förfalskat. A hade försökt hämta mediciner från apoteket enligt receptet utan att dock lyckas.

Högsta domstolen ansåg att A inte hade gjort sig skyldig till förfalskning, eftersom apoteket när han hämtade medicinerna inte längre hade faktisk möjlighet att missta sig i fråga om receptets ursprung. A hade dock börjat begå brottet och det hade berott endast på tillfälliga orsaker att fara för att brottet fullbordas inte hade uppkommit. Därför ansågs A ha gjort sig skyldig till försök till förfalskning. Se KKO:2013:85 KKO:2014:59

SL 5 kap 1 § 2 mom
SL 33 kap 1 §
SL 33 kap 6 §