HD:2025:46

A ansågs ha haft samlag med målsäganden som sov. Högsta domstolen ansåg av de skäl som närmare framgår av avgörandet att det inte av målsägandens små rörelser eller signaler var befogat att dra slutsatsen att målsäganden varit vaken samt att A måste ha ansett det övervägande sannolikt att målsäganden har sovit när samlaget började. A ansågs ha gjort sig skyldig till våldtäkt.

A var i viss mån en offentlig person. Brottet hade behandlats i flera tiotal tidningsartiklar. A hade förlorat inkomstmöjligheter och saken hade också påverkat hans privatliv. Högsta domstolen ansåg att A:s straff inte skulle lindras på grund av den offentlighet som hade följt av brottet eller av rättegången.

SL 20 kap 1 § 2 mom (509/2014)
SL 6 kap 7 § 1 punkten