HD:2025:107

I ett käromål hade yrkats att ett europeiskt patent inom läkemedelsbranschen som hade satts i kraft i Finland och ett med stöd av det i Finland meddelat tilläggsskydd skulle ogiltigförklaras på grund av bristande nyhet. Påståendet om bristande nyhet byggde på att den prioritet som antecknats i den europeiska patentskriften inte skulle anses giltig, eftersom det bolag som hade ansökt om patent hos Europeiska patentverket inte enligt påståendet hade haft en sådan giltig ställning som rättsinnehavare som avses i art. 87.1 i den europeiska patentkonventionen.

Högsta domstolen ansåg att det i målet var motiverat att tillämpa en bevisbörderegel som motsvarade ett avgörande från Europeiska patentverkets stora besvärskammare, enligt vilken den som ansöker om ett europeiskt patent presumeras vara berättigad att yrka prioritet då yrkandet om prioritet uppfyller villkoren i art. 88.1 i den europeiska patentkonventionen. Bevisbördan angående omständigheter som gäller upphävande av en stark presumtion ligger på den som ifrågasätter prioriteten.