Utlåtande gällande Ålands lagtings beslut 26.6.2020 om antagande av landskapslag om ändring av grundskolelagen för landskapet Åland

Diarienummer:
OH2020/168
Liggare:
1140
Givet:
23.7.2020

TILL REPUBLIKENS PRESIDENT

HÄNVISNING Justitieministeriets brev 26.6.2020 gällande ärendet nr VN/15975/2020

ÄRENDE Ålands lagtings beslut 26.6.2020 om antagande av landskapslag om ändring av grundskolelagen för landskapet Åland

UTLÅTANDE

Högsta domstolen har granskat lagtingsbeslutet i det syfte som stadgas i 19 § 2 mom. självstyrelselagen för Åland och får som sitt utlåtande anföra följande.

Lagtinget har genom sitt beslut antagit en landskapslag om ändring av grundskolelagen för landskapet Åland.

Landskapslagen i fråga innehåller bestämmelser om distansundervisning i exceptionella situationer. Enligt landskapslagen fattar det organ som ansvarar för förvaltningen av grundskolan beslut om övergång helt eller delvis till distansundervisning i exceptionella situationer. Med distansundervisning i exceptionella situationer avses distansundervisning som ges till en eller flera elevgrupper eller enskilda elever då landskapsregeringen eller någon annan myndighet helt eller delvis stängt en grundskola med

stöd av lagen om smittsamma sjukdomar (FFS 1227/2016) för att närundervisning inte kan ordnas på ett tryggt sätt. Enligt landskapslagen får distansundervisning i exceptionella situationer inte ordnas för elever i årskurserna 1–3, för elever som får mångprofessionellt stöd och vanligtvis får sin undervisning i specialklass eller inom träningsundervisningen eller för en handikappad elev som omfattas av förlängd läroplikt med vissa undantag. Beslut om distansundervisning i exceptionella situationer får fattas för högst en månad åt gången.

Syftet med landskapslagen är att utöka möjligheten att ordna undervisningen i grundskolan som distansundervisning i situationer där grundskolorna stängs helt eller delvis med stöd av lagen om smittsamma sjukdomar, om situationen med covid-19 pandemin kräver det under hösten 2020.

Eftersom landskapslagen om barnomsorg och grundskola träder i kraft den 1 januari 2021 och grundskolelagen för landskapet Åland upphävs genom ikraftträdandet av den förstnämnda lagen, är den nu föreliggande landskapslagen aktuell enbart under hösten 2020 och därigenom temporär.

Landskapslagen gäller undervisningen inom grundskoleutbildningen.

Enligt 18 § 14 punkten självstyrelselagen har landskapet lagstiftningsbehörighet i fråga om undervisning. Undervisningsväsendet är i sin helhet underställt landskapets lagstiftning (RP 73/1990 rd, s. 43 och s. 67). Enligt 27 § 34 punkten självstyrelselagen har riket lagstiftningsbehörighet i fråga om beredskap inför undantagsförhållanden. Enligt 27 § 29 punkten självstyrelselagen har riket lagstiftningsbehörighet beträffande smittsamma sjukdomar hos människor, dock så att landskapsregeringen eller någon annan myndighet som anges i landskapslag enligt 30 § 9 punkten självstyrelselagen i landskapet sköter de uppgifter som enligt lagstiftningen om bekämpande av smittsamma sjukdomar hos människor och husdjur ankommer på en riksmyndighet eller på kommunerna.

Eftersom det är fråga om grundskoleutbildningen är utgångspunkten således att landskapslagslagen i fråga gäller angelägenheter som hör till landskapets lagstiftningskompetens. Därtill konstaterar Högsta domstolen även att landskapslagen i fråga tar hänsyn till fördelningen av lagstiftningskompetensen mellan landskapet och riket beträffande beredskap samt smittsamma sjukdomar på ett vederbörligt sätt.

Vid lagstiftningsgranskningen bör dock tas ställning även till förhållandet mellan den nu ifrågavarande lagstiftningen och Finlands grundlag, eftersom stiftande, ändring och upphävande av grundlag samt avvikelse från grundlag utgör riksbehörighet enligt 27 § 1 punkten självstyrelselagen.

Med tanke på grundlagen hänför sig den antagna landskapslagen till bestämmelsen i 16 § 1 mom. grundlagen.

Enligt 16 § 1 mom. grundlagen har alla rätt till avgiftsfri grundläggande utbildning. Bestämmelser om läroplikten utfärdas genom lag. Den subjektiva rätt till avgiftsfri grundläggande utbildning som tryggas var och en i bestämmelsen innebär att undervisning skall kunna fås utan att eleven orsakas kostnader. Vid sidan av undervisningen skall också de nödvändiga läromedlen, såsom läroböcker, vara avgiftsfria (RP 309/1993 rd, s. 68). Dessutom omfattar avgiftsfriheten behövlig skolskjuts och tillräcklig föda (GrUB 25/1994 rd, s. 10). Grundläggande utbildning avser den undervisning som hör till läroplikten (RP 309/1993 rd, s. 68).

I sitt utlåtande beträffande motsvarande rikslagstiftning har riksdagens grundlagsutskott fäst uppmärksamhet vid att 16 § 1 mom. grundlagen inte förutsätter ett visst sätt att ordna den grundläggande utbildningen och att övergången från närundervisning till distansundervisning i sig inte nödvändigtvis innebär en begränsning av de grundläggande fri- och rättigheterna samt konstaterat att enligt den föreslagna regleringen i rikslagstiftningen ska elevens rätt till undervisning även under exceptionella undervisningsarrangemang tryggas i enlighet med lagen eller de bestämmelser eller föreskrifter som utfärdats med stöd av den (se GrUU 18/2020 rd). Även enligt 16a § 3 mom. i den nu föreliggande landskapslagen ska vid distansundervisning i exceptionella situationer elevens rätt till undervisning tryggas i enlighet med bestämmelserna i denna lag och de bestämmelser som utfärdats med stöd av den. Överhuvudtaget gäller samma lagstiftning som i normala fall även i exceptionella situationer.

Enligt 16a § 4 mom. landskapslagen får distansundervisning i exceptionella situationer inte ordnas för elever i årskurserna 1–3, för elever som får mångprofessionellt stöd och vanligtvis får sin undervisning i specialklass eller inom träningsundervisningen eller för en handikappad elev som omfattas av förlängd läroplikt med stöd av 21 §. Trots bestämmelserna i detta mom. kan undervisningen ordnas som distansundervisning eller på ett annat ändamålsenligt sätt under den tid en elev är förhindrad att delta i närundervisning till följd av ett beslut som fattats med stöd av 57, 60 eller 63 § i lagen om smittsamma sjukdomar (FFS 1227/2016).

Syftet med denna bestämmelse är att trygga dessa särskilt utsatta elevers rättigheter till grundläggande utbildning. Genom landskapslagen undantas dessa elever från möjligheten till distansundervisning i exceptionella situationer genom att distansundervisningen förbjuds för deras del. Högsta domstolen konstaterar att även dessa elever har rätt till avgiftsfri grundläggande utbildning enligt 16 § 1 mom. grundlagen. Denna grundlagsbaserade rättighet ska förverkligas även i de situationer där en viss skolas lokaler eller skolbyggnader är helt eller delvis stängda. Trots att rättigheten tryggas genom lag innehåller landskapslagen inte närmare bestämmelser om hur rättigheten förverkligas i de fall där skolans lokaler är stängda så att närundervisning inte kan förverkligas. Högsta domstolen noterar att motsvarande rikslagstiftning, som inte heller tar någon ställning till denna situation men som dock inte direkt förbjuder distansundervisning av dessa elever, har tillkommit med grundlagsutskottets medverkan (GrUU 18/2020 rd). Enligt Högsta domstolen står den antagna landskapslagen inte i strid med bestämmelsen i 16 § 1 mom. grundlagen, om den tillämpas och tolkas så att rättigheten till grundläggande utbildning i exceptionella situationer då skollokalerna är stängda tryggas på något annat sätt för dessa särskilt utsatta elever som undantas från distansundervisning.

Beträffande motsvarande rikslagstiftning har riksdagens grundlagsutskott även konstaterat att regleringens begränsade giltighetstid är ändamålsenlig (GrUU 18/2020 rd). I och med att landskapslagen om barnomsorg och grundskola träder i kraft den 1 januari 2021 och grundskolelagen för landskapet Åland upphävs genom dess ikraftträdande, har även den föreliggande landskapslagen begränsad giltighetstid.

På ovannämnda grunder och med beaktande även av Ålandsdelegationens utlåtande anser Högsta domstolen att det inte föreligger skäl till anmärkningar.

Slutsats

Med hänvisning till det ovan sagda finner Högsta domstolen att landskapslagen faller inom landskapets behörighet och att det inte torde föreligga hinder för att landskapslagen träder i kraft.

De handlingar som bilagts justitieministeriets skrivelse återställs.


Ordförande Ari Kantor

Föredragande Janne Salminen


I handläggningen av ärendet deltog justitieråden Kantor, Antila, Uusitalo, Engstrand och Guimaraes-Purokoski. Föredragande har varit Janne Salminen.

 
Publicerad 23.7.2020