HD:2019:40

A hade i samband med lovlig älgjakt av oaktsamhet skjutit en älghona som åtföljts av en kalv som var yngre än ett år. Enligt bestämmelsen i jaktförordningen som gällde vid gärningstidpunkten var en älghona som åtföljdes av en kalv alltid fridlyst och gärningen var därför straffbar som jaktförseelse. Efter gärningstidpunkten hade jaktförordningen ändrats så att en älghona som åtföljdes av en kalv enligt bestämmelsen som var i kraft vid tidpunkten för meddelandet av domen inte var fridlyst under den egentliga älgjaktsperioden.

Högsta domstolen ansåg att den nya regleringen tillsammans med de grunder som framförts för fredningsbestämmelsen visade att inställningen till gärningens straffbarhet hade förändrats. I saken skulle tillämpas den fredningsbestämmelse som gällde vid tidpunkten för meddelandet av domen och enligt vilken A:s förfarande inte var straffbart. Åtalet förkastades. (Omröstn.)