HD:2019:9

A hade i egenskap av styrelseordförande i en stiftelse som bedrev allmännyttigt byggande och i flera fastighetsaktiebolag som ägdes av stiftelsen lämnat oriktiga upplysningar när han ansökte om understöd av Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet (ARA), som beslutat om finansieringsstöd, och låtit bli att ge riktiga uppgifter om realiserade kostnader och om finansieringen motsvarande dem. A har genom en lagakraftvunnen dom dömts för 12 grova bidragsbedrägerier.

Högsta domstolen ansåg att finansieringsstöd inte alls skulle ha beviljats, om det verkliga syftet med understödsbeloppet hade varit känt för ARA. Skadan till följd av de brott som hade tillräknats A var således lika stor som det beviljade understödet. De byggnader som fastighetsaktiebolagen fått i sin ägo och det faktum att målsättningarna för social bostadsproduktion delvis hade nåtts kunde inte anses vara en sådan ekonomisk vinning som berikandeförbudet avser och som skulle minska skadeståndets belopp. (Omröstn.)

Fråga även om jämkning av skadestånd på grund av uppsåtligt brott.