HD:2026:19

Målsäganden hade vid förundersökningen meddelat att hon yrkade på straff för den brottsmisstänkte, men hade inte då framställt några ersättningsanspråk. I tingsrätten förenade målsäganden sig med åklagarens åtal och yrkade skadestånd av svaranden. Målsäganden yrkade gottgörelse för dröjsmål vid rättegången och ansåg att dröjsmålet hade börjat redan vid förundersökningen.

Högsta domstolen ansåg av de skäl som framgår av avgörandet att man vid bedömningen av dröjsmålet vid rättegången även skulle beakta den tid som hade gått åt för att behandla ärendet vid förundersökningen räknat från det målsäganden hade meddelat att hon yrkar på straff. (Omröstn.) Se KKO:2020:2

L om gottgörelse för dröjsmål vid rättegång 5 § 1 mom 3 punkten